Skip to content
All posts

Palats webinar: Återbruk hos Tunabyggen

Missade du Palats webinar med Tunabyggen och Tyréns? Här kommer inspelningen! Lyssna in på webinaret som handlade om Tunabyggen och deras resa med att implementera systematiserat återbruk av byggmaterial och vitvaror, i samarbete med Palats och Tyréns. Fokus låg på hur de lyckades etablera en återbrukshubb, minska klimatpåverkan och spara resurser, både ekonomiskt och operativt. Under sessionen lyftes frågor om CO2-besparingar, hyresgästreaktioner, logistik, och vikten av att ha rätt kompetenser involverade.

Titta på webinaret här 👇

 


Det var Fredrik Gedin från Tunabyggen och Elias Baena från Tyréns och Amelie på Palats modererade. 

Våra slutsatser från webinaret

Digitala verktyg och struktur är nyckeln till framgång

Med hjälp av Palats digitala verktyg har Tunabyggen kunnat kartlägga och systematiskt hantera återbrukbara material. Detta har gjort det möjligt att skala upp arbetet och säkerställa att inget material går förlorat i processen.

Engagemang och enkelhet skapar delaktighet

För att lyckas har Tunabyggen fokuserat på att utbilda sin personal och göra processerna så enkla som möjligt. Genom att visa tydliga besparingar, både ekonomiskt och klimatmässigt, har de lyckats skapa ett starkt internt engagemang.

Framtiden kräver samarbete och flexibilitet

Tunabyggen ser potential i att samarbeta med fler aktörer och utveckla gemensamma plattformar för återbruk. Detta inkluderar att hantera utmaningar kopplade till hyresgästavtal och logistik för att skapa ännu större effekter.

Återbruk är en vinst för både ekonomi och miljö

Genom återbruk har Tunabyggen inte bara sparat stora belopp utan också minskat sitt CO2-avtryck avsevärt. Det visar att hållbara initiativ kan vara både lönsamma och praktiska, och att de går att implementera brett i fastighetsbranschen.

Du kan läsa vidare om hur Tunabyggen jobbar med systematiskt återbruk här.

.....

Frågor och svar om återbruk som ställdes i chatten till Tunabyggen och Tyréns under webinaret 19 november 2024.

Under webinaret ställde våra deltagare inom hållbarhet och fastighetsförvaltning frågor i chatten! Det mesta berörs på ett eller annat sätt under mötet, så för bäst kontext rekommenderar jag att du tittar igenom inspelningen innan du scrollar vidare för svaren. 😊

Frågor om återbruk och processer

Vad återbrukades?
Det som återbrukas mest är vitvaror, som kylskåp och spisar, eftersom dessa är både kostsamma och har en hög klimatpåverkan vid nyproduktion. Utöver detta återbrukas också byggmaterial som tegeltak, dörrar och andra komponenter från ROT-projekt.

Tillbaks till projektet, annat projekt eller till hubben?
Material som identifieras i inventeringen återbrukas antingen direkt i andra projekt eller flyttas till återbrukshubben. Hubben fungerar som en mellanlagring där material kan användas senare.

Har ni en återbrukshubb som är er egen, eller delar ni med andra bolag?
Tunabyggen har en egen återbrukshubb på 400 kvadratmeter. Diskussioner pågår om att samverka med fler aktörer för att skapa en ännu mer effektiv och bredare lösning.

Varför byter ni fullt fungerande varor?
Det händer ibland att fullt fungerande varor byts ut, exempelvis i samband med ROT-projekt. Målet är dock att låta sådana varor stå kvar om de är i gott skick, men detta påverkas av hyresgästavtal och andra regelverk. Dialog pågår för att minska dessa onödiga byten.

Hur hanterar ni betalningen för varorna och omkostnader för transport, inventeringar, hubbpersonal etc.?
Återbrukade varor som cirkuleras internt innebär inga köptransaktioner. Kostnader för transport och inventering täcks som en del av den ordinarie verksamheten. Visionen är att hålla processen så kostnadseffektiv som möjligt.

Hur redovisas det som skickas till Dala Byggdepå?
Tunabyggen anger destination i Palats vid flytt av material till Dala Byggdepå och det redovisas sedan i statistiken i Palats.

Får hyresgäster sänkt hyra när de får återbrukade vitvaror/byggmaterial/WC etc.?
Frågan är inte utvärderad ännu, men det vore intressant att undersöka eftersom återbruk både sparar pengar och har en positiv klimatpåverkan.

Frågor om verktyg och kalkyler

Vad för verktyg använder ni för att göra er CO2-besparingskalkyl?

CO2-besparingar beräknas med hjälp av data från Boverket och Finlands miljöcentral (Syke). Palats verktyg mäter utsläpp från råvaruutvinning till färdig produkt (A1 till A3).

Kommer Palats ha BSAB-koder?
Frågan är inte besvarad under webinaret, men det är något som kan vara relevant att överväga för framtida systemintegration.

Görs något livslängdsavdrag vid CO2-beräkningarna?
Nej, det görs inget avdrag för återbrukade produkters kvarvarande livslängd. Återbruk jämförs med nyproduktion rakt av, vilket kan innebära att vissa siffror kan bli något missvisande.

Vad innebär det att Palats mäter A1 till A3?
A1 till A3 innebär att klimatpåverkan mäts från råvarans brytning, genom tillverkningsprocessen och transport till leverantören. Det inkluderar alltså materialets resa fram till byggplatsen men inte dess användningsfas eller återvinning.

Frågor om roller och personal

Vilka personer är viktigast att ha med på en större återbruks-inventering?
För en lyckad inventering behövs olika kompetenser, inklusive miljökonsulter, materialbedömare och byggtekniker. Hantverkare med specifik kunskap om installationer är också viktiga för att kunna bedöma vad som kan återbrukas.

Vem hjälper till att rekonditionera varor när det behövs?
Fastighetsvärdar och hantverkare gör idag rekonditionering och funktionskontroller. Planer finns att anställa en vitvarutekniker som kan hantera reparationer och förbättra logistikflödet.

Har ni behövt justera avtal eller anställa ny personal för att kunna starta upp en hubb?
Nej, Tunabyggen har använt befintlig personal och har inte behövt justera avtal. Hantverkare och fastighetsservicepersonal täcker behoven.

Hur får ni personalen engagerad och delaktig i återbruksarbetet?
Genom att utbilda personalen och hålla processerna enkla. De har också visat konkreta besparingar i både pengar och klimatpåverkan, vilket har ökat engagemanget.

Frågor om affärsmässighet och strategi

Tog ni fram ett business case som antogs av ledningen?
Istället för ett formellt business case startade arbetet som en del av ett forskningsprojekt. Ledningen har fått rapporter och redovisningar av resultat löpande.

Hur satte ni mål för återbruket och hur utvecklar ni dem över tid?
Mål sattes initialt utifrån uppskattningar. Ett exempel är att målet för återbruksvärdet sattes till 500 000 kr, men reviderades till 1,2 miljoner kr efter att resultaten överträffade förväntningarna.

Frågor om hyresgästers reaktioner

Hur har hyresgästerna reagerat på att få "begagnad" utrustning/vitvaror?
Reaktionerna har varierat. Vissa är positiva, medan andra är tveksamma på grund av mindre skavanker. Kommunikationsinsatser, som att lyfta fram klimatbesparingarna, har varit avgörande för att skapa en positiv upplevelse.

Hur kommunicerar ni fördelarna med återbruk till hyresgästerna?
Klimatbesparingar och snabbare leveranstider lyfts fram i kommunikationen. För hyresgäster innebär det ofta bättre service med kortare väntetid på exempelvis vitvaror.

Övriga frågor

Tog ni fram ett business case för att presentera för ledningsgruppen?
Tunabyggen tog inte fram ett formellt business case inför ledningen. Istället startade de sitt återbruksarbete genom ett forskningsprojekt med Tyréns, vilket gav dem en bra grund att bygga vidare på. Ledningen fick löpande rapporter om framsteg och resultat, vilket räckte för att fortsätta arbetet. Amelie nämnde även att Palats kan hjälpa andra aktörer att ta fram ett business case. Detta kan göras genom att använda data som antal lägenheter eller förvaltningsyta för att beräkna potentiella besparingar, samt genom att visa exempel från branschen för att underlätta beslut hos ledningsgrupper.

Hur hanterar ni logistiken kring material som återbrukas?
Logistiken hanteras antingen av egen personal eller via externa transporter. Återbrukshubben har en inlämningsstation där entreprenörer och personal enkelt kan lämna material.

Vad är era största lärdomar hittills kring återbruk?
En av de största insikterna är vikten av att ha flera kompetenser involverade. Det är också avgörande att hålla processerna enkla och tillgängliga för alla.

Vad har varit nyckeln till att få igång återbruket?
Digitala verktyg som Palats har varit centrala. De gör material synligt och skapar struktur i arbetet. Engagerade team och stöd från ledningen har också varit avgörande.

Vad ser ni som framtidens utveckling för ert återbruksarbete?
Fokus ligger på att återbruka fler typer av material, särskilt stora byggkomponenter som konstruktionselement. Man vill också förbättra verktygen för att underlätta identifiering och hantering av återbrukbart material.

Stort tack till Fredrik och Elias 💙🏰

Vill du veta mer?

Besök vår hemsida för fler inspirerande exempel på återbruk och boka ett möte med oss för att beräkna era potentiella besparingar – både i kronor och CO2e.

📅  Boka ett möte och få:

  • er årliga potentiella besparing i kronor och CO2e
  • tips på hur ni kan mäta och målsätta återbruk utifrån hur era branschkollegor arbetar
  • era möjligheter och utmaningar utifrån hur ni arbetar idag